Det finns goda människor... Som Anders, aka SuperMario, som är rörmokare och lite annat, som kom som på beställning i dag och kollade mig kök, så jag äntligen kan få in en diskmaskin. SuperMario kan hjälpa mig med (nästan) allt. Sånt gillar jag. Jag gillar också nån på nåt företag som kan plocka bort mina gasledningar så att SuperMario sen kan jobba fritt med de rör jag faktiskt behöver.
I dag, på väg till jobbet, gick jag förbi ett fik. Där satt en kille med en t-shirt med MAD på. Tänk nu på att detta var innan 8 i morse. MAD. Ni vet, han, lustigsnubben, med stora öron. Han som bar t-shirten såg exakt likadan ut. Och klockan var fortfarande inte ens 8.
Inte många knop gjorda i dag på jobbet. Efter lunch gick jag ner till min chef och sa det. Hon sa "Thanks for the confession". Så är det med det.
Efter jobbet träffade jag F! Vi har inte setts sen 9 december och då var jag så grymt bakfull så jag minns det knappt. Det var grymt trevligt och vi har pratat nonstop i 3 timmar. Jag är trött i öronen nu. Hahaha. Ja, hon pratar mer än jag (det är otroligt, men sant)! Hon vill ha med mig på nån stor Pride-fest på lördag. Vi får se. Det vore ju intressant. Man får ha så mycket smink och blingbling man vill. Det kanske vore passande efter den här veckans berg- och dalbana? :)
So long. /A
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar