...fy fan. Jag hatar det. Att resa. Jag gillar oftast målet, men själva resan är som helvetet på jorden... Vaknade tusenmiljarders gånger i natt, drömde massa konstiga skumma saker och kunde verkligen inte komma till ro. I dag har jag varit stressad och känt mig orolig hela dan... Bläääää.... Hur som. Om 28 timmar ska jag landa i Sverige, om allt går som det ska. Oddsen för att det gör det är små. Allt har gått som smort hittills, och enligt lagen om alltings jävlighet så händer inte det... Jaja. Den som lever får se.
Vi har haft Emelies farmor och farmor på middag i kväll, svenska köttbullar och svenska pannkakor, och det var väldigt trevligt!
Pratar med speciell varje dag. Jag undrar varför. Hur som. Han kommer och hämtar oss på söndag morgon, ser fram emot att träffa honom, även om jag tror att det kommer att bli jobbigt. Som med allt annat (verkar det som...) - den som lever får se.
I bästa fall - vi hörs på söndag. :)
So long. /A
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar